Närhamn och Närsholmen

 Efter vårt besök i Ljugarn siktade vi in oss på Närhamn en knapp mil söderut.

 I hamnen fanns ett fiskrökeri som också drev en restaurang i en annan byggnad på andra sidan hamnplanen. Där satt vi och åt en "lätt" lunch utomhus med en fin havsutsikt. Tyvärr var den lättare än lätt, nästan tyngdlös. Nog om det, sånt kan hända på den bästa restaurang.

I hamnen låg några fartyg men som vi närmare inspektion var i så dåligt skick att det var ett under att de överhuvudtaget kunde flyta. Det måste vara länge sedan som den här hamnen kunde kallas fiskehamn.

Rökeriets restaurang, folktom vid denna tid.

Här avnjöt vi vår "lätta" lunch, spanskinspirerad med boquerones (ansjovis) på rostat surdegsbröd. Att servera fisken direkt ur en konservburk var inte riktigt vad vi hade förväntat oss.... Men som sagt, utsikten mot Närsholmen (som är en halvö och inte en holme) och det vackra fyrtornet var fin. 

Vi nöjde oss inte med utsikten utan körde ut på halvön med bilen och gick sedan till fots den sista biten.

Längst ute på spetsen av Närsholmen  har man fri sikt mot horisonten nästan 360 graders vinkel runtomkring. Jag fick en stark frihetskänsla därute i den friska vinden och det till synes oändliga havet, himlen och det flacka, karga landskapet. 

Fyren med fyrvaktarbostaden som numera är ett vandrarhem där man kan hyra ett rum om man vill. Fyren var bemannad 1872 till 1961.

Runt om fyren och stugan går en typisk Gotländsk stenmur (stenmurar heter "vastar" på södra Gotland) och därinnanför finns en fin liten trädgård. När fyrmästaren bodde här kan man tänka sig att han odlade grönsaker för eget bruk.

Linda på väg mot horisonten.